För att möta våra ambitiösa klimatmål behöver vi en kraftfull ökning av elproduktionen fram till 2045, vilket innebär att vi måste dubblera nuvarande nivåer. Tyskland har redan gjort betydande framsteg där solel nu utgör 9 procent av landets totala elanvändning. Detta står i kontrast till Sverige, där solel fortfarande bara står för mindre än 1 procent. I den livliga energidebatten är en sak säker: vi behöver all den fossilfria el vi kan få. Det finns varken tid eller ekonomiskt utrymme att ignorera vad solenergi kan erbjuda.
Energifrågan har aldrig varit mer avgörande. För att möta klimatkrisen måste vi omgående byta ut fossila bränslen mot förnybara alternativ genom att elektrifiera industrin, transportsektorn och resten av samhället. Svenska företag behöver tillgång till fossilfri och kostnadseffektiv energi för att hantera klimatomställningen och för att förbättra Sveriges konkurrenskraft.
Bygg ut solel på outnyttjad mark
I Sverige har vi en stor outnyttjad potential för att bygga ut solel. Enligt en rapport från energiforsk.se, finns det gott om tak- och fasadytor som kan generera upp till 50 TWh solel. Ännu större möjligheter finns på outnyttjad jordbruksmark där över 100 TWh potentiellt kan produceras. Dessa siffror pekar på att det inte är brist på tillgängliga ytor som begränsar expansionen av solenergi. Ett lysande exempel på hur outnyttjad mark tas till vara är Rottneros bruk i Sunne, där Nordic Solar just nu arbetar med att etablera Värmland största solpark på en deponi.
Växande intresse för solenergi – hushåll blir mindre känsliga för svängande elpriser
Det växande intresset bland hushållen är också uppmuntrande. Cirka 75 000 småhusägare i Sveige har redan installerat egna solcellsanläggningar, vilket ger dem en direkt roll i klimatomställningen och skydd mot svängande elpriser. Ägare av solcellsanläggningar kan njut av att veta att de har en stabil och förutsägbar elkostnad långt in i framtiden. De betalar samma pris för den el som de producerar själva, år efter år, i minst 25 år. Hushållen blir mindre känsliga för de vanliga prishöjningarna på elmarknaden och kan koppla av, med vetskapen om att elräkningen är överkomlig månad efter månad. Under 2021 investerade småhusägare 2,5 miljarder kronor i solceller, vilket visar på en stark vilja att investera i hållbara energilösningar.
EU:s nya solstandard
Denna utveckling, tillsammans med Europaparlamentets framtida godkännande av det som kallas EU:s solstandard, stärker vår övertygelse om solenergins framtid som en viktig energikälla. Från och med 2026 kommer byggnader över hela EU att behöva installera solpaneler på taken. Detta gäller inte bara nybyggnationer, utan även äldre byggnader och de som ägs av offentliga aktörer kommer att genomgå denna soliga förvandling.
Det är klart att Sverige behöver elektrifieras inte bara för att klara framtida energibehov och klimatmål, utan även för att sprida ut energiproduktionen och göra samhället starkare. Genom att följa Tysklands exempel och satsa på en utökad användning av solel kan Sverige ta stora kliv mot en mer hållbar och självförsörjande energiframtid.
I sitt energipolitiska program för 2024 föreslår Svensk Solenergi bland annat följande:
• Höj anslaget i statens budget för det gröna skatteavdraget så att alla ges möjlighet att delta i den gröna omställningen. Även de som investerar i solvärmeanläggningar bör kunna utnyttja avdraget för grön teknik. Innovativ teknologi, exempelvis byggnadsintegrerade solceller, bör ge lika högt grönt avdrag som laddboxar (50 procent, i stället för 20 procent) och inkludera alla komponenter. När det gröna avdraget väl sänks ska det göras förutsägbart och successivt.
• Ge andelsägare i större solkraftsanläggningar samma villkor som villaägare. Även de som bor i lägenhet och inte har tillgång till ett eget tak men som vill investera i en storskalig solcellsanläggning bör kunna nyttja det gröna skatteavdraget. Andelsägare i en storskalig solcellsanläggning bör också, liksom villaägare, undantas från energiskatt för den produktion som motsvarar hushållets egen förbrukning under samma tidpunkt. Detta kan göras genom att införa EU-konceptet för energigemenskaper i svensk reglering.
• Korrigera reglerna för det gröna avdraget. Dels handlar det om att hela kostnaden för en installation ska ligga till grund för skattereduktion, även om delbetalningar har gjorts på olika sidor av ett årsskifte. Dels handlar det om att ett batteri som beviljats grönt avdrag inte endast behöver lagra egen solel utan även borde få bidra med andra nyttor till elsystemet. Vi ser hellre att avdraget för batterier sänks till 20 procent än att batteriernas nyttor begränsas.
• Underlätta elnätanslutningen för mikroproducenter. Ge Energimarknadsinspektionen i uppdrag att ta fram föreskrifter som underlättar för mikroproducenter att ansluta elproduktion till elnätet och ger harmoniserade regler i landet. Sverige har över 150 elnätsföretag med olika villkor, och ibland märkliga regelverk, vilket försvårar för dem som vill investera i egen elproduktion.
• Ge Energimyndigheten i uppdrag att slopa avgiften för hantering av ursprungsgarantier för mikroproducenter. För en mikroproducent överstiger avgifterna för att sälja ursprungsgarantier ofta intäkterna från försäljningen, vilket i praktiken utesluter mikroproduktion från systemet. Detta minskar i sin tur möjligheterna för dem som inte har egna solceller att kunna köpa ursprungsmärkt solel.
Läs hela det energipolitiska programmet 2024.